Spenat

Karl-Alfred blev ju stark på spenat, och spenat gör nog susen för de flesta! Full av nyttigheter och därtill användbar och lätt att variera är den en favorit.

Numera får vi ofta tag på färska späda blad i våra matvaruaffärer också – gott att ha i sallad, enkel grön eller med stekt lammfilé (underbart gott!) eller fräst till indisk spenat med vitlök, citron, spiskummin, svartpeppar och lite yoghurt. Fast det är lite ledsamt att se hur den vissnar ner till nästan ingenting när man steker den. Det beror på att den innehåller så mycket vatten.

Ibland köper jag massa påsar färsk spenat för att steka, för jag tycker det blir så gott, men ibland köper jag fryst bladspenat och använder. Även den hackade frysta spenaten är användbar; jag gör en härlig grön sås till pasta på den. Grön sås är som en spenatig såsig variant av pesto – spenat, vitlök, olivolja och parmesan. Den är extremt lättlagad – blir klar under tiden pastan kokar! Och faktiskt brukar den vara alla barns favorit! Ibland har jag i lite grädde i såsen, men då blir det ju inte lika nyttigt eftersom mjölkprodukter hämmar kroppens förmåga att ta upp det järn som spenaten innehåller. C-vitamin ska det vara för att hjälpa kroppen – som syror från citron eller apelsin.

Det är intressant att notera att kokboksförfattaren Sparman, f.d. livmedikus till Drottning Kristina som adlades Palmcroon, redan på 1670-talet rekommenderade att spenaten skulle tillagas med ättika. Många kokböcker från förr i tiden rekommenderar att spenaten kryddas med muskot, bl.a. Cajsa Warg. Jag kryddar gärna min spenat- och fårostpaj med muskot. Winberg beskrev 1761 ett engelskt sätt att tillreda spenat där den får koka länge i smör och beredas närmast som sås. Den franska varianten består i att steka ihop spenat, rödlök, peppar, salt och mjöl samt buljong och serveras med förlorade (pocherade) ägg. Spenat på det här eller liknande vis är gott att servera till lax t.ex.  En hederlig gammal enkel spenatsoppa är annars väldigt gott och också det fantastiskt lättlagat – bara buljong, spenat och lite kryddor. Serveras med fördel med ägghalvor eller rentav pocherade ägg.

I USA kan man äta Eggs Benedict till frukost – pocherat ägg lagt på kokt spenat på en rostad ”English muffin” med hollandaisesås över det hela – inte alls dumt! Frankrikeresenären kan vara betjänt av att känna till att rätter som har ”Florentine” i namnet betecknar att de innehåller spenat.

Ett spännande spenatrecept fick jag nyligen av en bekant som har släkt på Sri Lanka: Mellong – spenatsallad som är lite som tabbouleh fast med kokos. Du finner alla recepten i kategorin spenat i kolumnen här till höger, eller sök i sökrutan.

Faktaruta

Spinacia oleracea tillhör familjen mållväxter. Namnet spenat tros ursprungligen vara persiskt eller arabiskt. Den tros ha kommit till oss från Orienten med araberna via Spanien och vidare i Europa. Spenaten är ettårig och det är de runda till avlånga mörkgröna bladen man äter. Spenat är mycket rik på C-vitamin, A-vitamin, antioxidanter och järn. Men för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig järnet behöver man tillsätta någon syra med C-vitamin. De beror på att spenaten innehåller oxalater som hämmar järnupptaget. Spenat är precis som alla gröna grönsaker full av K-vitamin, som förbättrar blodets koaguleringsförmåga. Spenat kan odlas i hela Sverige men den behöver vattnas ganska rikligt för att bli bra.

Lycka till i köket och ät din spenat!

Med vänliga matglada hälsningar från Katinkas Kitchen!

Katinka Hammarskiöld

katinka.hammarskiold@hotmail.com

www.katinkaskitchen.com

Kommentera