{"id":32214,"date":"2020-03-01T03:00:00","date_gmt":"2020-03-01T03:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/katinkaskitchen.com\/?p=32214"},"modified":"2022-12-07T23:45:21","modified_gmt":"2022-12-07T22:45:21","slug":"en-intressant-mathistoria","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/?p=32214","title":{"rendered":"En intressant mathistoria"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Jag skulle b\u00f6rja forska lite efter vad man \u00e5t f\u00f6r mat p\u00e5 1920-talet, s\u00e5 h\u00e4r ett sekel senare. I min bokhylla hittade jag Professor Charles Emil Hagdahls bok <\/strong>Kok-konsten<\/strong> som Vetenskap och Konst med s\u00e4rskildt afseende p\u00e5 helsol\u00e4rans och ekonomiens fordringar<\/strong><\/em>. Det faktum att han fokuserar p\u00e5 h\u00e4lsol\u00e4ran, som vi idag skulle stava det, \u00e4r kanske i f\u00f6rstone f\u00f6rv\u00e5nande tills man p\u00e5minns om att den gode Hagdahl var l\u00e4kare. Han var en flitig skribent och arbetade m\u00e5nga \u00e5r som l\u00e4kare men har g\u00e5tt till historien som f\u00f6rfattare till kokb\u00f6cker och d\u00e5 fr\u00e4mst detta hans opus magnum. Kokboken har n\u00e4rmare 3000 recept och inneh\u00e5ller ett gediget f\u00f6rord d\u00e4r professorn redog\u00f6r f\u00f6r sina tankar kring mat och mathistoria. Det \u00e4r mycket intressant l\u00e4sning \u00e4ven idag, och jag vill g\u00e4rna delge er n\u00e5gra utdrag, uppdaterade till v\u00e5r tids stavning. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hagdahl inleder: <\/p>\n\n\n\n

Av alla f\u00f6r m\u00e4nskligheten beh\u00f6vliga kunskaper \u00e4r k\u00e4nnedomen <\/strong>om de f\u00f6do\u00e4mnen, vilka skola st\u00e4rka v\u00e5ra lemmar samt p\u00e5nyttf\u00f6da och liva alla de organ, som \u00e4ro best\u00e4mda att h\u00f6ja sinnena och befordra talangerna, sj\u00e4lsstorheten och snillet, p\u00e5 en g\u00e5ng bland de angen\u00e4maste och n\u00f6dv\u00e4ndigaste. Denna kunskap \u00e4r oundg\u00e4nglig s\u00e5 v\u00e4l f\u00f6r m\u00e4nniskans uppr\u00e4tth\u00e5llande, som f\u00f6r det st\u00e4ndiga fortfarandet av den m\u00e4nskliga naturens alla njutningar. <\/p>\n\n\n\n

Bland de m\u00e5nga orsaker, som bidraga till att st\u00f6ra h\u00e4lsan, \u00e4r f\u00f6dans beskaffenhet och ofta \u00e4ven det s\u00e4tt, varp\u00e5 den beredas, av de viktigare; men, underligt nog, \u00e4r detta onda det enda, f\u00f6r vilket intet botemedel blivit s\u00f6kt; f\u00e5 personer \u00e4gna i detta h\u00e4nseende h\u00e4lften s\u00e5 mycken uppm\u00e4rksamhet \u00e5t sin egen h\u00e4lsa, som de dagligen \u00e4gna sina hundar och h\u00e4star, och \u00e4ndock, i vilken art av kunskap kan v\u00e4l framsteg g\u00f6ras, som mera m\u00e4ktigt bidraga till att \u00f6ka m\u00e4nniskosl\u00e4ktets trevnad och v\u00e4lbefinnande, \u00e4n kunskapen om f\u00f6do\u00e4mnenas beredning. Det \u00e4r saften av v\u00e5ra f\u00f6do\u00e4mnen, som utg\u00f6r h\u00e4lsodrycken f\u00f6r v\u00e5r svaga kroppshydda, och det blod, som d\u00e4rav beredas, hava alla v\u00e5ra organ och v\u00e5ra sinnen att tacka f\u00f6r sin tillvaro och sin k\u00e4nslighet. Det s\u00e4kraste tecknet p\u00e5 varje kunskaps nytta \u00e4r, att den befordrar m\u00e4nsklig lycka och v\u00e4lbefinnande; man har d\u00e4rf\u00f6r till och med dristat sig s\u00e4ga, att uppfinningen av en ny r\u00e4tt g\u00f6r m\u00e4nniskosl\u00e4ktet mera nytta \u00e4n uppt\u00e4cken av en ny planet. <\/p>\n\n\n\n

Om s\u00e5lunda n\u00e5gon vetenskaplig konst i n\u00e5got h\u00e4nseende kan bidraga till m\u00e4nniskosl\u00e4ktets gl\u00e4dje, s\u00e5 \u00e4r det just kokkonsten; och ehuru den v\u00e4rderas endast av f\u00e5, fordrar den \u00e4ndock, utom ett i h\u00f6gsta grad flitigt och omsorgsfullt utf\u00f6rande, en icke ringa portion av f\u00f6rst\u00e5nd, f\u00f6renat med den uts\u00f6ktaste finess och punktlighet. Till den h\u00f6gre kokkonsten sluta sig alla vetenskaper, liksom floderna str\u00f6mma till havet, men den sprider sitt milda ljus blott d\u00e4r bildning och civilisation f\u00f6reg\u00e5tt, och de gamla, civiliserade samh\u00e4llena bliva d\u00e4rf\u00f6r gourmander, liksom vanliga gubbar bliva vink\u00e4nnare. ”D\u00e5 det icke mera finnes n\u00e5gon kokkonst i v\u00e4rlden”, s\u00e4ger Car\u00e8me, ”s\u00e5 finnes icke heller varken l\u00e4rdom, klart, snabbt f\u00f6rst\u00e5nd, ingivelse eller v\u00e4nskapsf\u00f6rbindelser; det finnes icke mera n\u00e5got samh\u00e4lle.”<\/p>\n\n\n\n

[Anm: Marie-Antoine Car\u00eame f\u00f6ddes 8 juni 1784 i Paris och avled 12 januari 1833, ocks\u00e5 i Paris. Han var en fransk matkonstn\u00e4r som \u00e4r k\u00e4nd som det franska k\u00f6kets mest framst\u00e5ende f\u00f6retr\u00e4dare. Han tj\u00e4nstgjorde som k\u00f6kschef hos bland annat Napoleon I, prins-regenten George IV av Storbitannien, kejsare Alexander av Ryssland. Hans namn har enligt Wikipedia \u00f6verg\u00e5tt till att anv\u00e4ndas som slagord f\u00f6r att beteckna h\u00f6jdpunkten av kokkonst, av honom utvecklad till vetenskap. Det ligger n\u00e4ra till hands att dra slutsatsen att v\u00e5r gode professor Hagdahl p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt influerats av den store Car\u00e8me.] <\/p>\n\n\n\n

Hagdahl argumenterar vidare f\u00f6r att g\u00f6ra den franska matlagningen l\u00e4tt och \u00e5tkomlig f\u00f6r personer \u00e4ven av medelm\u00e5ttig eller ringa f\u00f6rm\u00f6genhet f\u00f6r att uppn\u00e5 h\u00e4lsoeffekter d\u00e5 han finner det franska k\u00f6ket utvecklat till full\u00e4ndning och i m\u00e5nga avseenden l\u00e4ttare \u00e4n den traditionella tunga svenska maten. Vidare resonerar han kring tidigare kokb\u00f6cker och att alla kokb\u00f6cker i m\u00e5ngt och mycket bygger p\u00e5 tidigare kokb\u00f6cker. Han skriver: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kokkonsten \u00e4r framf\u00f6r alla andra en traditionell och praktisk konst men s\u00e5 vida ej recepten hava best\u00e5tt tidens, erfarenhetens och det allm\u00e4nna gillandets pr\u00f6vning, \u00e4ro de litet v\u00e4rda. B\u00f6cker i kokkonsten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r huvudsakligen avskrifter av varandra. Den f\u00f6rsta kokboken \u00e4r den mest originella, endast d\u00e4rf\u00f6r att vi ej d\u00e4ri kunna sp\u00e5ra de litter\u00e4ra l\u00e5nen f\u00f6re den tid, d\u00e5 boktryckarkonsten uppfanns. Men det \u00e4r icke n\u00e5got tvivel om att man ju skulle kunna i klostrens arkiv, p\u00e5 pergamentsrullar och i de aptitligaste manuskript \u00e5terfinna varje recept, som offentliggjorts i den f\u00f6rsta kokboken; ty plagieringen kan sp\u00e5ras, som en s\u00e5rad man genom sitt blod, \u00e4nda fr\u00e5n 1400-talet intill n\u00e4rvarande dag. <\/p>\n\n\n\n

Vidare om kokkonstens utveckling: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6rbig\u00e5 den m\u00e5ngbesjungna tid, d\u00e5 de gamla grekiska hj\u00e4ltarna, sittande kring elden, helstekte sina svin och firade yppiga fester, behagliga f\u00f6r b\u00e5de gudar och m\u00e4nniskor; och v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders, de gamla g\u00f6tiska k\u00e4mparnas dryckeslag, prunkande med samma matsedel, och d\u00e4r man under bardernas s\u00e5nger och mj\u00f6dets livande verkningar avgav sina heligaste l\u00f6ften, d\u00e5 Frejas galt bars in. Forntidens hj\u00e4ltar hade en avgjord b\u00f6jelse f\u00f6r svinsl\u00e4ktet. Kokkonsten hade d\u00e5 icke mycket att l\u00e4ra, men det vare en lysande tid f\u00f6r rotiss\u00f6rer. Vid den storartade fest, som Akilles gav (enligt nionde rapsodien i Iliaden) f\u00f6r de kungliga s\u00e4ndebuden, utgjordes sj\u00e4lva glanspunkten av ett halster; men ingenst\u00e4des i Homeros n\u00e4mnes ordet ”koka”. Konsten att f\u00f6rf\u00e4rdiga kokk\u00e4rl, som uth\u00e4rdade elden, synes senare ha kommit fr\u00e5n Egypten, och atenarna som till\u00e4gnade sig densamma, \u00f6vergl\u00e4nste snart det \u00f6vriga Grekland, s\u00e5som nu Frankrike det \u00f6vriga Europa. <\/p>\n\n\n\n

Och om romarnas matvanor: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

[…] men oaktat romarna hade hos sig samlat alla v\u00e4rldens tillg\u00e5ngar och alla gastronomiska snillen, s\u00e5 utm\u00e4rkte icke desto mindre deras festliga m\u00e5ltider sig mera genom sl\u00f6seri och dyrhet \u00e4n genom smak. I r\u00e4tter, sammansatta av hundratals p\u00e5f\u00e5gelhj\u00e4rnor och n\u00e4ktergalstungor, var dyrheten enda f\u00f6rtj\u00e4nsten; men om fr\u00e5gan endast var att p\u00e5 en g\u00e5ng kunna nedsv\u00e4lja den st\u00f6rsta penningsumman, s\u00e5 torde dock Cleopatras ragu p\u00e5 s\u00f6nderst\u00f6tta \u00e4kta p\u00e4rlor haft f\u00f6retr\u00e4det. <\/p>\n\n\n\n

[…] \u00d6verfl\u00f6d utm\u00e4rker den gamla kokkonsten, l\u00e4ckerhet och f\u00f6rfining den nya. <\/p>\n\n\n\n

Jag tycker det h\u00e4r \u00e4r oerh\u00f6rt intressant l\u00e4sning p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, bland annat eftersom den vurm f\u00f6r matens h\u00e4lsoeffekter vi kan tycka \u00e4r ny och h\u00f6r 2000-talet till egentligen fanns p\u00e5 ett s\u00e4tt redan f\u00f6r 140 \u00e5r sedan! <\/strong><\/p>\n\n\n\n

I takt med att jag l\u00e4ser vidare i denna rej\u00e4la bok kommer jag skriva inl\u00e4gg f\u00f6r att delge er, k\u00e4ra l\u00e4sare, s\u00e5v\u00e4l recept som den gode Dr Hagdahls tankar kring mat, h\u00e4lsa och annat. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 v\u00e4lkomna igen och igen! Med v\u00e4nliga matglada h\u00e4lsningar fr\u00e5n Katinkas Kitchen! <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Katinka Hammarski\u00f6ld<\/p>\n\n\n\n

katinka.hammarskiold@hotmail.com<\/p>\n\n\n\n

www.katinkaskitchen.com<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En matbibel! <\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag skulle b\u00f6rja forska lite efter vad man \u00e5t f\u00f6r mat p\u00e5 1920-talet, s\u00e5 h\u00e4r ett sekel senare. I min bokhylla hittade jag Professor Charles Emil Hagdahls bok Kok-konsten som Vetenskap och Konst med s\u00e4rskildt afseende p\u00e5 helsol\u00e4rans och ekonomiens fordringar. Det faktum att han fokuserar p\u00e5 h\u00e4lsol\u00e4ran, som vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":32316,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[114],"tags":[],"class_list":["post-32214","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-varmt-valkommen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=32214"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32214\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":35820,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32214\/revisions\/35820"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/32316"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=32214"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=32214"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/katinkaskitchen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=32214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}