Varje år när det närmar sig jul skjuter saffranförsäljningen i höjden och vi bakar lussebullar i långa väldoftande gyllene rader. Övriga delen av året använder vi inte så mycket saffran.
Undantaget är väl gotlänningarna med sin saffranspannkaka gjord i princip på söt risgrynsgröt smaksatt med saffran som ugnsbakas med äggsmet, i dessa tider ett sätt att piffa till den överblivna julgröten.
Längre söderut i Europa och på andra sidan 
Medelhavet använder man däremot gärna denna exklusiva ingrediens i matlagningen och tycker våra vackra luciabullar är lite underliga, om än goda.
Spanjorerna kan inte tänka sig en traditionell paella utan saffran – denna härliga spanska havsfruktsvariant på risotto. Italienarna använder saffran just i sin risotto milanese – en len blandning av långsamkokt rört ris av god kvalitet i fyllig buljong med parmesan som gör den oemotståndligt krämig och fjärran ”risotton” som skolmatsalarna serverade när jag var liten.
Fisksoppor kan med fördel innehålla saffran och saffransaïoli är ett gott tillbehör till bl.a. fisksoppor. Iransk mat har ofta saffran i sig och även det indiska köket har en del exklusiva rätter med saffran. Saffran sägs vara den dyraste kryddan och användes tidigare som hårdvaluta i kryddhandeln. Min 
gissning är att det är från hansatidens handel som gotlänningarna lärde sig uppskatta saffran. Det lär behövas upp emot 140,000 blommor för att få ett kilo saffran.
Liksom många dyra råvaror förekommer det lurendrejeri, något som redan uppgivet konstaterades på romartiden, och det som säljs utomlands som saffran är inte alltid vad det borde vara. Den äkta saffranen har en alldeles särskild aromatisk doft som kommer sig av den aromatiska oljan safranal.Den starka färgen kommer sig av ett ämne som kallas krocin och är väldigt drygt – en liten mängd räcker länge för att få gul färg. Saffran finns omnämnd och avbildad redan för åtskilliga tusen år sedan i de flesta gamla kulturerna och användes tidigare främst i medicinskt bruk för att bota många olika åkommor, t.ex. magbesvär, men även som afrodisiakum och parfym. Det har en milt laxerande effekt och faktum är att saffran är
dödligt i lite större doser, varför man ska vara försiktig med mängden som barn får i sig. Utan att avskräckas av det rekommenderar jag varmt att pröva några andra av recepten du finner här bredvid under Saffran – gå in i kategorin saffran i kolumnen till höger eller gå in på länkarna här nedanför.
Faktaruta
Saffrankrokus, Crocus sativus, art i familjen svärdsliljeväxter, perenn som blommar på hösten med oftast lila blommor, tros inte förekomma i vilt tillstånd eftersom den odlats fram för att få långa pistillmärken och denna mutant blivit steril. Det är just de långa gula pistillmärkena man plockar för hand. Namnet 
saffran kommer från det arabiska ordet asfar som betyder gult, via spanskans azafrán. Mest saffran producerar Iran, men även bl.a. Spanien, Indien, Grekland, Italien, Turkiet och Marocko.
Saffransrecept du finner här på Katinkas Kitchen:
Eftersom länkarna blivit obrukbara och jag ännu inte vet hur det ska lösas rekommenderar jag att söka i rutan uppe till höger på saffran.
Risotto Milanese: http://katinkaskitchen.com/?p=318
Chiliräkor på malaysiskt vis: http://katinkaskitchen.com/?p=329
Mallorquinsk pasta med skaldjur: http://katinkaskitchen.com/?p=12399
Paella: http://katinkaskitchen.com/?p=331
Saffransaïoli: http://katinkaskitchen.com/?p=334
Saffranspannacotta med glöggelé: http://katinkaskitchen.com/?p=337
Gotländsk saffranspannkaka: http://katinkaskitchen.com/?p=359
Saftiga extragoda saffransbullar: http://katinkaskitchen.com/?p=314
Med vänliga matglada hälsningar från Katinkas Kitchen!
Katinka Hammarskiöld
katinka.hammarskiold@hotmail.com
www.katinkaskitchen.com