Rödbetor

 

Om man säger rödbeta går väl tankarna vanligen såväl till inlagda skivade rödbetor till pytt-i-pannan som till den ryska rödbetssoppan borsjtj, även om på senare år många har fått upp ögonen, eller snarare smaklökarna, för kokta eller ugnsbakade rödbetor.

Jag brukar föredra att ugnsbaka dem eftersom de då utvecklar en härlig sötma och fyllighet som passar fantastiskt till någon syrlig ost – såsom fetaost eller chèvre. Tvätta betorna och skär av blasten en liten bit upp utan att skära i själva betan, så läcker den inte så mycket röd saft vid tillagningen. Baka den gärna hel (eventuellt lagd i grovsalt), eller om du tycker det tar för lång tid kan den skäras i klyftor och bakas med lite olivolja ringlad över sig och lite flingsalt. Vid serveringen skivar du upp den hela rödbetan och arrangerar på ett fat med osten smulad över. Strimlad basilika och en dressing av bara balsamvinäger och olivolja, eventuellt med lite fransk dijonsenap i (då blir den tjock och krämig – och god). Man kan även ha lite god pesto i dressingen. Ringla dressingen över betorna och osten och du har en härlig förrätt alternativt gott tillbehör till kött eller fisk. Passar utmärkt på en buffé också. Om du föredrar går det utmärkt att koka den, men tänk då igen på att inte skära i själva betan innan kokning. Betorna kan behöva skalas innan servering efter kokning. När du får tag på färska fina rödbetor som fortfarande har frisk och fräsch blast kvar har du tur! Behåll den och ha i soppa ensam eller med andra grönsaker. Stjälkarna är även goda att strimla i pastasåser. Späda fina blad har en underbar smak och är både goda och vackra i sallader.

Faktaruta

Beta vulgaris hör till arten mållväxter. Tvåårig ört som det första odlingsåret får en rund tjock röd rot och en bladrosett. Under andra odlingsåret bildas små tätt placerade blommor. Den röda färgen kommer från betacyaniner som finns lösta i cellsaften och innehåller antioxidanter, järn och andra mineraler. Rödbetan kom till Sverige under 1600-talet, via Danmark där den omtalats i läkeböcker från 1400-talet. Den tros ha kommit till den europeiska kontinenten under 1200-talet från Främre Asien. Den har alltsedan sitt intåg på våra breddgrader varit vanlig i ättiksinläggningar. Den finns i olika former och även i en gul variant.

Om du har en råsaftcentrifug hemma är rödbeta en både god och nyttig ingrediens i färskpressad grönsaksjuice.

I de skandinaviska köken, liksom i nordöstra Europa är rödbetan en traditionell ingrediens. I Frankrike säljs den oftast färdigkokt i grönsaksdisken för att användas strimlad i sallader. Underligt nog har jag aldrig sett den säljas färsk i Frankrike – är det någon som vet historien till det får ni gärna höra av er.

Receptet på ugnsbakade rödbetor med fårost eller chèvre finner du genom att söka på rödbetor i sökrutan högst upp i kolumnen här till höger.

Lycka till i rödbetsköket!

önskar Katinkas Kitchen med vänliga matglada hälsningar!

Katinka Hammarskiöld

katinka.hammarskiold@hotmail.com

www.katinkaskitchen.com


Kommentera